Text och samtal. Skriva i Lövstabruk.

I stället för skrivarmanual…….

Vi närläser deltagarnas texter och undersöker hur de ytterligare kan utvecklas. Syftet är främst att främja deltagarnas förmåga att bli goda läsare av egna och – andras texter och därmed att älska dikten..

”Som barn är vi alla diktare, men livet vänjer oss av med det….”
(Stig Dagerman i Ett barns memoarer 1948).

”Jag lever oavbrutet alla de människors liv jag diktar.”
(A. Strindberg i Ensam 1903).

”Of all my writings none has influenced me more.”
(Gunnar Olsson, forskare, filosof & kulturgeograf, om en av sina egna essayer – Birds in egg eggs in bird 1980).

I ”kärleksromanen” Liknelseboken (2013), talar P.O. Enquist om att använda sig av inbillningskraftens jättemuskel och utropar Man baxnar! (När han inser vad det kan leda till!)

”För Guds skull, hitta på! … Lycklig är man, när man hittar de författare, som har en egen röst…nära det inre örat…
(Kerstin Ekman i DN lördag 4 maj 2019.)

”Den huvudsakliga regeln är att sielf vara så fullständigt inne i det, hvaraf man vill göra en framställning. En naturlig och sann stil giver sig då sielf, så fort man låter sin av ämnet lifvade ande okonstlat framstå i språket.”
(C.J.L. Almqvist i Svensk språklära 1832).

”Der var saa dejligt der ude på Landet, det var Sommer, Kornet stod gult, Havren grøn, Høet var rejst i Stakke… og der gik Storken på sine lange røde Ben og snakkede Ægyptisk, for det Sprog havde han lært af sin Moder….”
(H.C. Andersen, Den grimme ælling, 1843.)

Du ser en tidig målning av Carl Larsson. Den heter Under tisteln och berättar vad vi gör: Lyssnar uppmärksamt inåt och utåt – det av solen genomlysta örat hos pojken talar om det – betraktar och visar fram det som utmärker sig, lyser – vallmon under tisteln… som tycks överskugga alt… och du ser en målning av  Wilhelm Hammershøj, där rum öppnar sig bakom rum…(BÖW)

Pin It on Pinterest