Allt fler känner trötthet inför det mediala bruset, den offentliga debattens skränighet, nyhetsflödets framforsande våld, befarade lögner, plattityder, trams, konstgjordhet. Vi söker oss oftare till källorna för sansat och eftertänksamt tankeutbyte. Insikten om de ”gamla” berättelsernas relevans växer: Så sannfärdigt samtiden gestaltas i den klassiska antika diktens verk! Och andligheten i konsten har inget Bäst Före Datum.

Till min postlåda i utkanten kommer regelbundet två publikationer med besinningsfull kunskap och reflektion. De är resultat av vetenskapligt genererad insikt och samtidigt uttryck för sina upphovspersoners allvar och ansvarstagande. Och skrifterna är gratis. Man bara ber om att de skall sändas – portofritt. Att de finns i pappersupplaga är viktigt; ty att i lugn och ro få läsa text som också har en fysisk kropp – tidskriftssidan, den inbundna boken, pappersarket – skapar värden som den digitala läsakten inte förmår ge. Läsningen blir ett kroppsligt tankeutbyte, litet av Samtalet Runt Lägerelden.

Den ena tidskriften, Baltic Worlds, ges ut av Södertörns Högskola. Forskare inom främst humaniora och samhällsvetenskaper belyser sakförhållanden, politiska problem, kunskapssökande i länder/gemenskaper runt Östersjön. Läsaren får öva sig i sätt att se, att tolka. I senaste nummet får jag bl.a. lära mig vad jag inte visste om politiska partier i Estland, läsa en essä om hur Tchaikovskys opera om ukrainske frihetshjälten Mazepa med libretto av Puskjin får förnyad aktualitet i en nation som kämpar för oberoende, ta del av en bok om sjön Ladogas ”historia” – sjöar och floder, berg, glaciärer, öar har sina historiska levnadslopp, inte sällan tragiska.

Den andra stillsamma vännen är Biodiverse, en vackert redigerad och innehållsrik tidskrift, utgiven av Sveriges lantbruksuniversitet. Det senaste numret handlar om Taxonomi och mångfalden av arter. Håkan Timón, föreståndare för Centrum för Biologisk mångfald, CBM, frågar i sin entréartikel: ”Artkunskap: Konstart, särart eller vanart?” Flera uppslagsrika svar ges i tidskriftsnumret.

Torbjörn Eberhard, forskningsledare vid CBM, förmedlar t.ex. underhållande och insiktsfull kunskap i en essä med rubriken ”Den linnéanska kunskapsbristen: ”Hur många arter finns det – egentligen?” Linné räknade med 26 500 arter/organismer men i dag betraktar vi c:a 2 milj. som beskrivna: 100 000 är svampar, 350 000 växter, en miljon insekter. I själva verket råder ”Den linnéanska kunskapsbristen” och man frågar ”Hur skall taxonomin klara att beskriva alla okända arter?” Vidare: ”Taxonomiska samlingar: Varför behöver vi skallar, torkade skinn och pressade växter?” ”Finns det ’olämpliga’ artnamn, som t ex Bubbelsjöpung, Granskogspiga, Smultrondvärgspindel? Texterna är inte bara kunskapshöjande – utan också tröstande och uppmuntrande – de talar ju om livets rikedom och vittnar om engagerade människors nyfikenhet, flit och generositet..

Vi behöver inte hålla för öronen och blunda – vi kan lyssna till och läsa ord av dem som vet ting av värde och som håller sig till hittills väl underbygd sanning.

Till den utvalda bilden ovan (NASA har skapat den) av Dyngbaggen under stjärnorna fogas en förundrans kommentar.

– Dyngbaggarna tillhör arten Aphodine. Vi försöker begripa varför och erfar, att substansen Afodin har förunderliga egenskaper: ”It is effective in infections of the throat, ear, nasal sinuses, respiratory tract (e.g., pneumonia), urinary tract, skin and soft tissue, and typhoid fever.”

Det finns 45 olika dyngbaggearter bara i Sverige!

De gör ett jobb som är oumbärligt, förflyttar och bryter ner andras bajs, så att jorden berikas. Länsstyrelserna varnar för att minskad beteshållning inom jordbruket leder till att dyngbaggen får det svårare och odlingsjorden försämras. Dyngbaggen, 3 till 13 mm lång, men stark som en oxe, baxar sitt tunga bajsklot (I mänsklig skala motsvarar det 3 motorfordons samlade vikt) med huvudet nedåt, så att den inte kan se vart den är på väg. Men dess förunderliga instinkt får den att orientera sig i världen med hjälp av Vintergatans ljus (och jordmagnetismen?) och den tar sig fram och uträttar sitt värv. I det gamla Egypten representerade Scarabébaggen en stark kosmisk kraft.

Kan en människa ha en bättre förebild i sin glanslösa jordiska strävan än denna lilla medvarelse?

Pin It on Pinterest