Sommarsamtal 1 med Anders Hammarlund. Om en roman som kan ha format Louis De Geer d.ä.:s syn på samhälle, stat, entrepreneurskap.

MER KUNSKAP OM VÅR UNIKA KULTURMILJÖ! Vad vet vi om det tidiga det 1600-talets europeiska tidsanda?

Vi möter musikvetaren och idéhistorikern Anders Hammarlund, som föreläser om Louis De Geer d.ä. och den kulturmiljö, som kan ha påverkat entrepreneuren, handelsmannen, dennes omgivning och värderingar. Vi ges tillfälle lära känna ett litterärt verk, som levandegör De Geers samtid och dess tankeliv. De Geers relation till och samverkan med den svenska statsmakten blir belyst och vi får ökad insikt också om tidens idéer om hur en bra skola borde vara inrättad.

Vi har anledning att i ett historiskt perspektiv djupare reflektera över vad vi kallar ”tidsanda”.

Rubriken på Anders’ föredrag är ”Stats-Bildning. Om Jean Barclay, romanen Argenis och 1600-talets kulturpolitik”.                                                                              Romanen ”Argenis” (1621) spelade en viktig roll i den politiska diskussionen i Sverige under 1600- och 1700-talen. Författaren Jean/John Barclay (f. 1582) tillhörde en skotsk adelsfamilj som hade slagit sig ned i Frankrike. Romanen skildrar i nyckelromanens form det politiska skeendet i Europa under decennierna kring år 1600, med Henrik IV:s kröning till kung av Frankrike 1594 som referenspunkt – starten för den franska monarkins grand siècle. Den genomgående frågeställningen är hur en stark, legitim och rationell statsmakt skall kunna skapas, en stat som skall kunna stå emot de feodala oligarkernas upplösande inflytande. Boken lästes av många av tidens makthavare och intellektuella, t.ex. drottning Kristina, och påverkade statstänkare som Thomas Hobbes och Samuel Pufendorf. Den blev något av en politisk programskrift för den svenska ämbetsmannaadel som växte fram under den karolinska tiden. Utbildningsfrågor och kulturpolitik står i centrum; undervisningen ska vara pragmatisk och lämna skolastiken bakom sig till förmån för det praktiskt användbara. Staten ska stå över kyrkan, och monarkin bör legitimeras utifrån naturrättsliga principer. Barclay hörde till samma generation som COMENIUS, och det är mycket möjligt att denne hade läst Argenis. Argenis var också en viktig text för det reformsinnade motståndet inom den Habsburgska monarkin efter 1648, inte minst i Mähren. (Så långt Anders Hammarlund.)                           **********

Bilden vi visar är en berömd Rembrandtmålning, som föreställer den gamle Simeon i Templet med Jesusbarnet; målningen griper oss särskilt, när vi nu vet, att det är COMENIUS som stått modell för Simeon! Om detta har en fransk-slovakisk författare nyligen skrivit en uppmärksammad roman. Comenius,”Den moderna pedagogikens fader”, och Louis De Geer d.ä. hade, enligt fragmentariska uppgifter i de historiska källorna, en nära relation i fråga om synen också på barns undervisning och skola.

Välkommen att lära mer om varför Leufsta bruk kom att bli en av flera arenor för framgångsrik industriell och kulturell verksamhet och spela en viktig roll i vårt lands historia! 

Vi som bor och lever här har ansvar för att sprida kunskap om detta. Nu är vår byggda miljö förklarad som ”Världsarv” med särskilt skydd i krigstid!!

BÖW