Höstfunderingar.

Vänner till och medlemmar i Lövstabruks kulturförening.

Under hösten pågår som vanligt våra skrivarkurser, 2 grupper med 6 respektive 8 deltagare träffas regelbundet.

Några av dem som under åren deltagit i och berikat textsamtalen i våra längre skrivarretreater kommer med viktiga böcker: Karolina Sörman, forskare i psykiatri, behandlar ett angeläget tema i sin bok Psykopati (Natur och Kultur). Maria Ripenberg, journalist, har sänt ut sin stora essä om den svenska rasismens historia, ”Historiens vita fläckar” (Appel förlag); Elin Anna Labba har färdigställt och kommer till nyåret ut med sin ”sorgebok” om den nordsamiska tvångsförflyttningen (Norstedts). Lena Köster har presenterat en vacker tolkningsvolym av poesi av irländaren Desmomd Egan. Berättas kan också att Ann-Marie Wikander i dagarna publicerat ännu en barnbok.

Vi förbereder 2020 års säsongsprogram. Temat för Sommarsamtalen blir ”Barnet i världen, barnet nära oss, barnet inom oss..” Om detta vet vi alla mycket; och vi vill fördjupa våra insikter med stöd av angelägen ny forskning.

Förutsättningarna för att – äntligen – förverkliga vårt seminarium om Peter Nilson och musiken har förbättrats. Med hjälp av forskare på musikens och matematikens område närmar vi oss PN:s lysande essäkonst, så som den bl a. kommer till uttryck i hans text om Hermann Hesses Glaspärlespelet, en bok som kom till i en annan krisartad tid i Europas historia, då de humanistiska värdena och demokratin var i yttersta fara.

Under 2019 måste planerat historiskt seminarium om Ryssland och vårt land (i anledning av 1719 års minnen) cancelleras. Vi återkommer nu till temat – Ryssen kom, kommer Ryssen? – under 2020 och utvidgar det till att gälla följderna av Freden i Nystad, 1809 års händelser i svensk historia, vårt förhållande till Ryssland i dag samt – spörsmålet om Rysslands påstådda aktiviteter bakom djupt oroande händelser i världen – också i vårt eget närområde – just nu.  Vad vet vi? Vad är resultat av konspirativt tänkande? Professor Kristian Gerner o.a. forskare medverkar.

Vi kan i en ond tid inte göra annat än vad vi människor alltid gjort, sätta oss vid lägerelden och samtala med varandra för att bättre förstå oss själva och vår belägenhet i tillvaron.

Se Sverker Sörlins angelägna och besinningsfulla artikel i DN 27/10.

BÖW